Att arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är en av de viktigaste uppgifterna för alla arbetsgivare. AFS 2023:1 beskriver tydligt hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras, följas upp och utvecklas. Föreskrifterna är grunden som binder ihop arbetsmiljölagen med övriga mer specifika regler.
I den här artikeln går vi igenom alla paragrafer i AFS 2023:1 och förklarar syftet bakom dem. Vi visar också hur arbetsgivare kan omsätta reglerna i praktiken och hänvisar till relevanta utbildningar, exempelvis via arbetsmiljöutbildning i Stockholm eller arbetsmiljöutbildning i Malmö.
1 § Varför föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete finns
Syftet med föreskrifterna är att förebygga ohälsa och olycksfall genom ett systematiskt, kontinuerligt och planerat arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöfrågor ska behandlas på samma sätt som andra centrala frågor i verksamheten, såsom ekonomi, produktion och kvalitet.
För arbetsgivare innebär det att arbetsmiljön inte får vara en sidofråga – den måste integreras i kärnprocesserna. Ett levande arbetsmiljöarbete ökar dessutom både effektivitet och trivsel.
Vill du fördjupa dig i helheten kan du gå en arbetsmiljöutbildning i Göteborg som sätter fokus på hur SAM fungerar i praktiken.
2 § Systematiskt arbetsmiljöarbete och andra föreskrifter
Systematiskt arbetsmiljöarbete fungerar som en ram där övriga föreskrifter kopplas in. Arbetsgivaren måste alltså inte bara följa SAM, utan också integrera andra relevanta regler, till exempel om buller, kemiska risker eller utformning av arbetsplatser.
En tydlig koppling finns exempelvis till AFS 2023:10 – Risker i arbetsmiljön och AFS 2023:12 – Utformning av arbetsplatser. Dessa preciserar krav som måste ingå i arbetsmiljöarbetet.
3 § Då gäller föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete
Föreskrifterna gäller all verksamhet där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. Det omfattar både traditionella arbetsplatser, mobila arbetsplatser och distansarbete.
Detta innebär att även arbetsmiljö vid arbete hemifrån omfattas. Arbetsgivaren behöver alltså ta hänsyn till ergonomi, utrustning och psykosociala risker även när medarbetare arbetar på distans.
En bra startpunkt är en arbetsmiljöutbildning på distans som ger chefer och arbetsledare verktyg för att följa lagen även vid hemarbete.
4 § Vem föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete riktar sig till
Huvudansvaret för systematiskt arbetsmiljöarbete ligger på arbetsgivaren. Men även den som hyr in arbetskraft likställs med arbetsgivare och omfattas av samma ansvar.
Det finns dessutom situationer där flera aktörer delar ansvar, exempelvis på gemensamma arbetsplatser. Då krävs samordning för att arbetsmiljön ska vara säker för alla.
För att förstå ansvarsrollerna kan du gå en BAS-U utbildning eller BAS-P utbildning, som riktar sig till de som ska samordna arbetsmiljöfrågor i byggprojekt.
5 § En del av den dagliga verksamheten
Arbetsmiljöarbetet ska integreras i det dagliga arbetet och inte ses som ett separat projekt. Riskbedömningar, åtgärder och uppföljning ska vara en naturlig del av verksamheten, precis som budget och planering.
En organisation som lyckas integrera SAM får ofta både högre produktivitet och bättre arbetsklimat.
6 § Medverkan i det systematiskt arbetsmiljöarbete
Arbetstagarnas delaktighet är central. De ska ges möjlighet att delta i undersökningar, riskbedömningar och åtgärdsarbete. Skyddsombud har dessutom en särskild roll att bevaka att arbetsmiljöarbetet fungerar.
Genom att involvera medarbetarna skapas engagemang och större acceptans för åtgärder.
Många arbetsgivare väljer att utbilda sina skyddsombud genom arbetsmiljöutbildningar i Stockholm eller andra orter.
7 § Arbetsmiljöpolicy
Varje arbetsgivare måste ha en skriftlig arbetsmiljöpolicy som beskriver målen och ambitionerna. Policyn ska fungera som vägledning i det dagliga arbetet och vara förankrad hos både ledning och medarbetare.
En bra policy är konkret och tydlig. Den ska inte ligga i en pärm, utan vara levande och användas i vardagen.
8 § Rutiner och systematiskt arbetsmiljöarbete
Rutiner är det praktiska verktyget som säkerställer att arbetsmiljöarbetet fungerar. De beskriver hur undersökningar, riskbedömningar, åtgärder och uppföljning ska gå till.
Tydliga rutiner minskar risken för att viktiga arbetsmiljöfrågor faller mellan stolarna.
9 § Uppgiftsfördelning
Arbetsmiljöuppgifter ska fördelas tydligt inom organisationen. Otydlighet kring vem som gör vad är en av de vanligaste orsakerna till brister i arbetsmiljöarbetet.
Uppgiftsfördelningen ska vara skriftlig och tydlig. Alla medarbetare ska veta vem som ansvarar för olika delar av arbetsmiljöarbetet.
10 § Arbetstagares kunskaper
Arbetsgivaren är skyldig att se till att alla arbetstagare har den kunskap som krävs för att arbeta säkert. Det gäller både introduktionsutbildning och fortlöpande kompetensutveckling.
Ett exempel är BAM – Bättre Arbetsmiljö, som är den mest spridda arbetsmiljöutbildningen i Sverige. Du kan läsa mer om detta på arbetsmiljöutbildningar Göteborg.
11 § Systematiskt arbetsmiljöarbete, undersökning och riskbedömning
Grunden i SAM är en kontinuerlig cykel: undersök, riskbedöm, åtgärda, följ upp. Arbetsgivaren måste regelbundet kartlägga arbetsmiljön och dokumentera riskerna.
Riskbedömningar ska vara ett levande dokument och ligga till grund för åtgärder.
12 § Utredning av ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud
När en olycka eller ett tillbud inträffar ska arbetsgivaren utreda orsaken. Det handlar inte om att peka ut syndabockar, utan om att förstå varför händelsen inträffade och hur den kan förhindras i framtiden.
13 § Systematiskt arbetsmiljöarbete och åtgärder
Efter undersökningar och riskbedömningar ska arbetsgivaren vidta åtgärder. Det kan handla om tekniska förbättringar, organisatoriska förändringar eller utbildningsinsatser.
Exempel: installation av bullerskydd, införande av nya rutiner eller utbildning i säkrare arbetsmetoder.
14 § Årlig uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete
Minst en gång per år ska arbetsgivaren göra en uppföljning av hela arbetsmiljöarbetet. Syftet är att kontrollera att policy, rutiner och uppgiftsfördelning fungerar.
Uppföljningen ska dokumenteras och ligga till grund för förbättringar.
15 § Anlita företagshälsovård eller motsvarande
När den egna kompetensen inte räcker måste arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande. Det kan gälla riskbedömningar, rehabilitering eller medicinska kontroller.
16 § Ge information till företagshälsovård eller motsvarande
Arbetsgivaren måste ge företagshälsovården den information de behöver för att kunna bidra effektivt. Det kan handla om olycksstatistik, sjukfrånvarodata eller resultat av riskbedömningar.
Övergångsbestämmelser om systematiskt arbetsmiljöarbete
Övergångsbestämmelser anger när de nya reglerna träder i kraft och hur gamla regler fasas ut. Arbetsgivare måste vara noga med att följa dessa datum för att säkerställa att de uppfyller kraven.
Sammanfattning av systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2023:1 är grunden för allt arbetsmiljöarbete i Sverige. Föreskrifterna säkerställer att arbetsmiljön hanteras systematiskt, kontinuerligt och integrerat i verksamheten.
- Arbetsmiljöarbetet ska bedrivas kontinuerligt.
- Risker ska undersökas, bedömas och åtgärdas.
- Alla i organisationen ska vara delaktiga och ha rätt kunskaper.
- Arbetsgivaren ska göra en årlig uppföljning.
För att lyckas behöver arbetsgivare både struktur och kompetens. Därför är det klokt att till exempel gå en arbetsmiljöutbildning i Malmö, arbetsmiljöutbildning i Umeå eller någon annan lokal kurs som stärker förståelsen för systematiskt arbetsmiljöarbete.